min första kärlek

Jag minns det som idag, den sommaren då allt började hända. Jag var nio år och jag och mina kompisar hade hittat ett par söta hundvalpar vid floden. Jag minns att jag hörde en cykel cykla allt fortare mot oss och tvärstanna. Jag minns dom snabba stegen som kom emot oss och ett leende så varmt som solen. Han kollade ner på oss där vi satt.
"Jag har med mat, till hundarna" sa han och log. Det var då det sa klick, direkt.  Mitt hjärta bankade så fort det bara kunnde, så fort som det brukade göra när man sprang. Ett år senare, en solig dag i bosnien så cyklade jag på min brors något otroligt fula cykel i en sommarklänning då han kom körandes på sin cykel i solglasögon, utan tröja och i bara shorts. Han var så fin. Han log. Han sa hej. Jag fokuserade inte längre på vart jag körde, mitt hjärta for rätt upp i halsgropen på mig. Han sa hej! Han märkte att jag var där. Dumt nog så försökte jag svara lite kaxigt tillbaka, lite sådär tufft. Det gick inte så bra det blev mest ett: öööh.. hehe..hej. När jag hade cyklat en halv meter bort cyklade jag det
fortaste jag kunnde, han hade tagit mitt hjärta. Jag var kär. Han vet om mina känslor för han, därför leker han med dom. Och i sommras, då jag försökte glömma allt gjorde han det bara värre. Han fick mig att gråta. Det gjorde det inte bättre att han hade kysst min kusin, som stod mig närmst just då. Jag minns dom blickarna han gav mig, då vi båda skrattade utan någon som helst anledning, alla stirrade på oss. Du log, du försökte spela rolig. När jag satte mig bredvid dig eftersom "det inte finns någon mer plats" och du visste att jag gjorde det och du sa det högt med en dosa av mycket självförtroende. När jag bara ser den där stackars tjejen du var tillsammans med, tjejen du säger till att du ska gifta dig med henne bara för att bli av med henne, när jag ser ditt självförtroende tycker jag synd om mig själv. Jag vet att det är en fälla. Både du och jag vet vad du är ute efter. Du plockar ena tjej efter den andra, byter dom som underkläder. Varje år försöker jag glömma dig, men när jag ser dig förändras allt. Kärleken födds om på nytt. Även nu när jag skriver denna texten kan jag inte hjälpa att fälla ett par tårar.
Det gör ont, ont att du inte fattar hur okänslig du är, ont att jag är kär i en idiot, ont att jag inte kan glömma..


Kommentarer
Postat av: Nina

gaah det är överjobbigt när det är så :((

säg till han hur det e och att han e riktigt fitta (aa'

pussss :)<3

2008-11-02 @ 18:55:24
URL: http://itsnina.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0